Om mig

Det tog flera år innan jag insåg att jag faktiskt led av en sjukdom, från början var det bara ett irritationsmoment. En smärta och ett tillstånd som drabbat mig. Jag hade nämligen åsikten att jag inte kunde bli sjuk. Jag hade ju alltid varit frisk, full fart, alltid jobbat, många järn i elden. Att jag skulle bli sjuk fanns inte i min sinnevärld överhuvudtaget.

 

 

Jag är en 62-årig Sundbyberg-bo som alltså dragits med denna sjukdom i snart 16 år. 

Jag heter Birgitta, är gift och har 2 vuxna barn.

Döm om min förvåning när min kropp helt plötsligt börjar bete sig på ett sätt som jag inte känner igen. Täta toalettbesök, smärta hela tiden. Från början trodde jag att det var urinvägsinfektioner men alla sådana prover var negativa. Jag trodde det var något med livmodern (framfall eller liknande) så jag gick hos flera gynekologer som inte hittade några fel.

Först efter några år var det någon som föreslog ett besök hos en Urolog – och jag visste då knappt att sådana fanns!

 

Den första jag gick till (en manlig urolog) började med att göra cystoskopi (dvs tittade in i urinblåsan) –och konstaterade då inflammation i urinröret/urinblåsan och började behandla med cortison – och på den vägen är det. Jag har även provat ett antal olika medicinska preparat för att dämpa trängningar och smärta.

Just nu går jag hos en kvinnlig urolog som har förmågan att se helheten på ett bättre sätt än jag upplever att manliga urologer har gjort. Hon ger mig förutom anti-inflammatoriskt och trängningsdämpande även lokalt östrogen – som stärker slemhinnorna i underlivet.

Jag har jobbat heltid under alla år – även om det under perioder har varit kämpigt. Några av mina kollegor har känt till mina problem och förstått mina täta toalettbesök under de dåliga perioderna. Men de flesta vet inget – det är ju som sagt inget man pratar öppet om.

Under åren har jag varit med om en hel del ’dråpliga’ situationer orsakade av min sjukdom. T ex när jag skulle rusa av en buss för att hinna till en toalett och rasade av bussen så att klackarna på mina nyinköpta läckra sandaletter flög lång väg, eller när jag trängt mig före 10 ’gubbar’ i en toalettkö i ett flygplan, eller när jag lyckades få en tunnelbanevakt i Paris att öppna deras jobbtoalett för mig (med hjälp av min fransktalande dotter).

Och – jag har väldigt bra koll på var det finns toaletter i Stockholm.

 

Vill du hjälpa till att vidareutveckla denna webbsida—eller dela med dig av dina erfarenheter? Sänd mig ett mail: kontakt@uretrit.se